Jag är kär

Nu har jag provkört Duetten. Och naturligtvis blev jag kär. En ljusblå 1964 med B18 motor och endast en etta på besiktningen för dåligt torkarblad. Men sätena behöver nackskydd, eller bytas ut helt och i baksätet finns inga bälten. Dock lovade den trevliga ägaren att fixa vinterförvaring åt mig samt hjälpa till med underhåll och reparationer för en billig peng. Och jag har så pass bra människokännedom att jag litar på den här karln. Det är en sann entusiast. Hemma i trädgården hade han en hel radda bilskelett och flera uppsnofsade gamla taxibilar från 40-talet, med breda trösklar och taxametern kvar. Men han gillar inte PV-klubben. Tycker de är snobbar. Och jag förstår vad han menar. Jag gick gladeligen med i föreningen när jag köpte min första PV för närmare tio år sen. Men de gamla gubbarna verkade inte särskilt intresserade av att hjälpa en ung tjej eller ens lotsa mig vidare till någon som kunde kränga reservdelar billigt och gärna skruva dit dem också. Tyvärr verkade det mesta handla om pengar. Och jag som hade trott att entusiastklubbar var precis tvärt om.