Jag är så trött på mammabesserwissrarna

Sigge är en klok man. Så här skriver han i sin blogg om en av våra vanligaste klyschor, nämligen den att man blir mindre självisk när man får barn:
"Föräldrar förväxlar osjälviskheten de känner inför sitt eget barn med att de blivit allmänt osjälviska gentemot resten av världen. De må osjälviskt älska sitt eget barn, men de flesta är tyvärr lika osjälviska i övrigt som de var innan födseln, är min erfarenhet. Jag tror många använder sig av sina barn för att påstå att de utvecklats. Svin!)"
http://sigge.squarespace.com/
Jag är så trött på alla mammabesservissrar därute som tror sig vara förmer än andra kvinnor, ja rentav MERA kvinnor, än vi andra barnlösa, och i mångas ögon därmed meningslösa, kvinnor. Plötsligt är det ytligt att gilla krogliv och popmusik och "det där kommer du förstå när du själv får barn" vävs in i var och varannan mening. Tjejer som en gång var uttalade feminister snackar plötsligt om hormoner och biologi som svar på varför de inte längre intresserar sig för samhället utanför de rosafärgade barnkammarväggarna.
Ni killar slipper det där. Slipper långa listor på vad de nyförlösta mammorna får äta och inte. Slipper höra gnället om hur jobbigt allt blir när man får barn och hur enkelt det var innan denna allt uppslukande energimagnet kom till världen. Slipper kommentarer om hur bebisen ska hållas, som om jag inte visste att man måste hålla bakom huvudet på ett spädbarn. Som om jag inte fattar ett jävla skit om barn bara för att jag inte har några egna.
Det finns en anledning till att jag satt barnvakt åt hela kvarteret på Stinavägen i Karlskoga redan som tolvåring. Som mest 14 ungar åt gången. Hade jag varit smart nog att ta betalt för alla timmar jag var pysselfröken skulle jag ha varit rik i dag. Istället raderar jag ännu en mammabesserwisser ur min telefonbok.