Fler kvinnor med professionell rekrytering!

Aftonbladet undrar återigen varför unga kvinnor mår så dåligt i Stockholm. Ännu en undersökning visar att unga kvinnor i Storstadsregionerna mår sämre än männen på punkt efter punkt. Svaret, kära Aftonblad, finns i taxeringskalendern. Ensamstående kvinnor i Sthlm har generellt sett sämre ekonomi än jämnåriga män. Vi är oftare sjuka och arbetslösa eller - för att slippa just detta - studenter. Sverige må vara bättre än många andra länder på att kvotera in kvinnor i politiken, men när det gäller näringslivet har vi världens mest ojämställda arbetsmarknad. Det är ofta apsvårt för kvinnor att slå sig fram i mansdominerade branscher och får vi mot alla odds jobb är lönen alldeles säkert sämre än gubbarnas. Kontentan av alltihop är att vi får mindre pengar att leva på. Vi måste vända på slantarna för att ha råd att gå till doktorn, lösa ut medicin, ta oss till jobb eller skola, släpa runt bagladyrollatorn över halva stan för att jaga extrapriser i mataffärerna osv osv. Det tär på krafterna att ständigt behöva oroa sig över om man ska ha råd att betala hyran eller inte. Och det tär på kroppen att bära och släpa alla dessa prylar och sedan inte ha råd att ta hand om den genom läkarbesök och massage. Inte en enda av mina singeltjejkompisar har bil, fast jobb eller bostadsrätt. Det har däremot flera av mina killkompisar. Många utan att ha behövt utbilda sig. Det vore klart intressant att se en undersökning med lite mer djupgående frågor kring detta. Hur många kvinnor har fått fast jobb i en mansdominerad bransch? Och hur många kvinnor har gett upp och utbildat sig till något annat för att de tröttnat på att ständigt få de sämsta villkoren i gubbvärlden? I ljuset av detta är det svårt att förstå alla antifeminister som argumenterar mot kvotering. Män har ju kvoterats in i alla tider! Det är dags att avköna ansökningshandlingarna. Män gynnas av traditionell rekrytering. Kvinnor av professionell.