Sexton löp. Sexton dagar som stjärna.

Författaren Håkan Nessers son, som tydligen vikarierat på Expressen, skriver sanningsenligt och hyfsat insiktsfullt om tiden på den stora kvällstidningen här. Och jag instämmer i det mesta även om jag kan tycka att den omtalade exploateringen av sörjande inte var det stora problemet för mig. Jag hade nog lättare än de flesta unga vikarier att hantera människor i sorg och för många kan det till och med vara en tröst att en tidning med hundratusentals läsare uppmärksammar och bryr sig om den lilla människan. Vilket naturligtvis gör det lättare för oss journalister att få folk att prata. När en svensk man omkom i en flygolycka under min tid på tidningen ringde jag på den döde mannens mobiltelefon och hoppades att någon skulle svara. Hans fru gjorde det. Och genom henne fick jag både fina citat om mannens stora intresse för flygning samt en bild på honom och det aktuella planet. Naturligtvis spelar det stor roll hur sådant material behandlas. I bästa fall gör man en respektfull dödsruna för familj och vänner att spara med stolthet. I sämsta fall blir det snaskjournalistik med frosseri i blod och död. Självfallet har det betydelse vilka personer som skickas ut att skriva och fotografera. Och lika självfallet vem som sedan redigerar det hela. Men ur etisk synvinkel är kändisbevakningen ett mycket större problem än olycksrapporteringen. Jag skämdes så oerhört mycket mer över att behöva ringa en upprörd Marie Richardsson för att pressa henne på skvaller om Dramatenkollegor. Eller över att Bella Linde blev uthängd som krympling på löpsedeln, efter ett samtal som mest handlat om hennes karriär och endast i en bisats berört en gammal ryggskada som jag (efter att ha konsulterat chefen) lovat henne att vi inte skulle göra löp av. Bella mailade dagen efter och var ursinnig. Med all rätt. Men det var jag som fick skäll av chefen, som inte ville kännas vid vad han lovat.
Kvällstidningsvärlden kan lätt bli en osund bekräftelsefälla för alla med taskig självkänsla. Fixa några löpsedlar och du är stjärna för en dag. Nästa åker du ut snabbare än du kan skriva LAS.