Gothpopulistisk dödsromantik från Virto

Virtanen om Heath Ledgers död:
"Döden klär de flesta, men den klär Heath Ledger ovanligt bra.
Och jag inser att min inställning kan uppfattas galen men för mig är sårbara, svarta och sorgsna personer mycket viktigare att ha i världen, och kring mig, än den belåtna medelmåttan.
Ungefär som min inställning till Hugh Grant förändrades till det bättre då han torskade för att köpa sex med ett trasigt crackluder.
Nu dog Heath Ledger med en fem receptbelagda mediciner i sin lägenhet. Det är svart. Det är Marlon Brando-fetma.
Jag önskar att jag hade insett allt det jag inser nu innan han dog, att jag hade skrivit det.
Inte för att Heath skulle ha haft en aning om det, eller brytt sig, men det är generellt.
Det finns många personer som mår risigt i smyg och det vore skönt om de inte smög, så att man kunde visa sin tillgivenhet innan det är för sent"

Jag kan inte låta bli att tycka att det är fjortiscyniskt. Goth-populistiskt. 1800-talsromantiskt dravel.

För om det vore så. Att de sårbara, svarta och sorgsna personerna är mycket viktigare att ha i världen, då kan man undra var alla mina vänner är nu?

Jag har för länge sedan insett att det smartaste jag kan göra är att gå och dö. Så jag får den där boken utgiven nån jävla gång.