Den jävla matematiken

Håller på med en hemuppgift som ska träna mig i "ett vetenskapligt matematiskt tänkande". Sånt dravel. "Det är Skolstyrelsen som är pretto", sa exet Anders som är ma/fy-lärare och nu ute och cyklar i Sydsverige och inte går att nå på telefon. Så jag fick ett nummer till hans vän Hans, som också är lärare. Men mest kör taxi numera. Och snälla Hans lyssnade och funderade. Liksom ingenjörs-Erik i Linköping som försökte med en hopplöst besvärlig formel som jag inte alls kunde härleda. Och därmed inte heller använda i mitt arbete. Men jag är glad att de bryr sig. Det finns så många som vill hjälpa. Bara man vågar fråga. Och jag har blivit rätt bra på just det. I morgon blir det fika eller öl (ja, öl blir det nog) med Erik som kommer upp till Stockholm. Och kanske tar jag med blocket och pennan och suddgummit till krogen också. Stackars Erik slipper inte undan.
Nu ska jag äta dumlekola. Och sen sova. Länge.