Dagens vårdsamtal:

Bakrund: Operationsbokaren lovade mig operationstid den 13 november på telefon. I kallelesen står det den sjunde. Ingenstans nämns att Smärtkliniken är inkopplad trots att det är väldigt viktigt i mitt fall. När jag ringde i förra veckan fick jag inte tag på någon som kunde ordna en telefontid med kirurgen innan operationsdatumet. Då jag förklarade problemet för operationsbokaren lovade hon att hjälpa mig på måndagen veckan efter. Jag fick hennes direktnummer och aktuella telefontider och lovade höra av mig på måndagen. Vilket jag inte hann. Så jag ringde i dag istället. Och blev utskälld efter noter. Återigen önskar jag att jag haft möjlighet att spela in samtalet.
Op-bokaren: Det är inte jag som ordnar telefontider. Det gör läkarsekreterarna.
Jag: Nej, de gör inte det.
OB: Jo, det gör de! Det är inte mitt jobb!
Jag: Nej, jag vet att det inte är ditt jobb men jag pratade ju med dig i förra veckan och då sa du att du kunde hjälpa mig.
OB: Nej, jag lovar aldrig nånting för det är inte mitt jobb att ordna telefontider. Sekreterarna gör sånt.
Jag: Men de gör de ju inte. Jag har ringt runt så många gånger här så jag vet. När jag talade med dig förra veckan sa du att jag kunde ringa det här numret på måndag så skulle du försöka ordna ett samtal med läkaren. Jag har skrivit upp allting i min bok.
OB: Jag har inte lovat nånting! Och han är inte här nu. Han är på kurs den här veckan. Och det är inte mitt jobb att ordna telefontider.
Jag: Nä, jag vet och jag skulle aldrig ringa dig om en sån sak eftersom jag vet hur det funkar. Men nu gav du ju mig det här numret och sa att jag kunde ringa.
OB: Vet du vad jag har för jobb?
Jag: Ja, det vet jag.
OB: 99 procent av alla jag pratar med BERÖMMER mig. Det är bara du som är missnöjd.
Jag: Ja, det är väl svårt att komma med kritik till någon man är så beroende av. Det är ju du som styr vilka som får tider och inte.
OB (med allt högre, skrikigare röst): Det är inte jag som styr! och det är inte jag som bokar telefontider! Och du har skrivit ett brev om Tomas. Skrivit skit om honom. Till Patientnämnden.
Jag: Jag har inte skrivit någon skit om Tomas. Då har du missförstått, men...
OB: Jo, det har du för jag har själv sett det där brevet! Och nu ringer du och skäller på mig!
Jag: Jag skäller inte på dig. Jag försöker bara få tag i min läkare. Vi som är sjuka sitter och ringer och blir kopplade än hit än dit och får aldrig tag i någon. Har du någon aning om hur man mår till slut? Du sitter där du sitter för att hjälpa oss men det verkar inte gå så bra.
OB: Vet du vad jag har för jobb?
Jag: Ja, det vet jag. Och jag hoppas att du hittar ett annat jobb där du slipper ha att göra med människor. Det skulle säkert få dig att må mycket bättre. Lycka till!
Sen la jag på luren. Och bölade i en halvtimme.