Jag dricker vin och lyssnar på Manic Street Preachers. Det känns bra. Jävligt bra. Hade glömt hur sjukt fantastisk den här skivan är. Tio år gammal nu. And how old does that make me? Till saken hör att sångaren i bandet kallade mig för "maam" redan för tio år sen... Men det finns en speciell historia kring det där, jag lovar. Jag var sjukt snygg för tio år sen. Inte tant på långa vägar. Visar fortfarande mitt tolv år gamla snyggleg när tillfälle ges, trots att det gick ut för två år sen.
Ready for drowning måste vara en av världens bästa poplåtar. Märkligt. Jag minns att jag gillade You stole the sun from my heart bäst. Hur som helst: Inte en dålig låt på skivan. Och snart flyttar jag hem igen! I´m sick of being sick, tired of being tired. I´m a manic street preacher...
fredag, maj 30, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar