Jag åt lunch i skolrestaurangen härom dagen. Vanligtvis har jag inte råd med sånt, men nu gjorde jag det för den sociala biten. Vi hade börjat på ett bra samtal. Som blev bättre. En av de äldre killarna i klassen sa att han tyckte det var för jävligt hur jag blivit behandlad av klassen och kåren. Att kårordföranden beter sig oproffsigt när hon ständigt dyker upp och skäller ut oss (mig) för att gå våra egna vägar istället för att anförtro henne våra funderingar.
"Här har Penny dragit igång en jätteviktig fråga och så blir hon skjuten på kuppen. Döda budbäraren liksom. Så här kan vi inte ha det i klassen", sa min förtrogna.
Äntligen någon mer som vågar säga som det är! Synd bara att inte hela klassen kunde höra. Det hade behövts. För jag är fortfarande utfryst i många läger. Och kommer så förbli. Men vafan. Nästa år går jag inte i den här klassen. Utan på soc. Jag trodde att jag redan fått dispens iom alla mina brev och intyg. Dispens att skriva biomedicinen i augusti och om jag klarar den flyttas upp till åk 2. Men det räcker tydligen inte att anmäla sig till tentan i biomedicin utan jag måste skicka ytterligare intyg med en separat dispensansökan. Jag blir så trött. Kan de inte bara ge sig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar