Concerta-killen har naturligtvis inte hört av sig. Mitt senaste mess till honom var ju så icke medberoende det kan bli. Och han vill väl inte ha min tuffa kärlek, antar jag.
Fokuserar på att skaffa ett jobb nu. Var på anställningsintervju för en tidning i torsdags. Gjorde bra ifrån mig. Men de hade kallat sju till. Bara att vänta och se.
Men jag längtar efter att krama nån. Var mysigt att ha 26-åringen här. Fast, mjukt skinn och babysoft hår, ha ha. Han luktade otroligt gott. Men när jag tänker efter var han rätt ego i sängen. Så han skulle helt klart behöva gå i nån slags skola. Gärna min;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Go for ynglingen! Ålder är verkligen något av det minst viktiga i sammanhanget. Mamma kan man lika lätt bli åt någon som är äldre än än själv. Och om jag får råda...skit i de struliga, du behöver någon som stöttar dig, inte någon som utnyttjar dig redan från början. Ynglingen lär sig så småningom. Och mjuk kind; mmmm!
/s
Ha ha haa! Men han har ju såklart inte hört av sig. Stockholm...
En av mina bästa vänner är 45 och är sedan 20 år gift med en kvinna som i år fyller 61. De är mycket lyckliga och har ett bra sexliv. Åldern är m a o oväsentlig.
Åh, så underbart! När jag var 23 gick jag en skrivarkurs med en 63-årig kvinna som jag blev god vän med. Hon dejtade då en 40-åring. Och lunchade dagligen med mig och kursens yngsta deltagare, en 18-årig tjej som fått Lilla Augustpriset. Det där med ålder kändes på nåt sätt mindre väsentligt när man själv var 23. Nu har man börjat bry sig om vad andra tycker. Suck.
Skicka en kommentar