Baaah! I dag är jag en överkänslig jävla menskärring som lipar över Glasvegaslåtar och duvor med trasiga tår. Fast egentligen är jag mest ledsen över att det är november och mörkt och jobbet inte känns hundra och Mr Big inte har hört av sig. Jävla fuckin fan. Men jag får väl skylla mig själv som drar hem ännu en hjärtekrossad stackare.
Han fick igång min hormoncykel i alla fall. Alltid något. Nu slipper jag förhoppningsvis käka östrogentabletter. Minus på kärringpoängsidan;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jobb känns aldrig hundra. Det är därför man får betalt för att göra dem. Tagga ner lite, ta inte jobbet så på allvar, glid igenom det och koncentrera dig på att bli frisk och vila. Säger tanten som varit med en del.
Men jag tar alltid mina jobb på allvar. Jag måste ju få arbetsprover! Jag skäms över det första numret jag varit med och gjort. Ingenting blev som planerat. Massor av korrfel och klippta texter. För att chefen i elfte timmen får för sig att göra alla andras jobb...
Skicka en kommentar