Den förbannade tillgängligheten, var är den?

Jag har förgäves försökt nå min nya operatör i två månader nu men får inte ens en telefontid. Operationen som jag blev lovad i juli är uppskjuten och jag har riktigt ont i magen över allt det här. Ska ju börja veterinärprogrammet den 27 augusti och flytta och allt. I går besökte jag Smärtkliniken på Huddinge och läkaren där brukar köra samma fras varje gång: "Jag kan tyvärr inte hjälpa dig med andra instanser".
Men nu gjorde han i alla fall ett försök. Efter några obesvarade samtal gav han upp och skrev ett mail istället. Ett mail med uppmaningen till operatören att skriva remiss så Smärtkliniken är inkopplad på mig från starten denna gång. Jag vill inte bli liggande där med såna smärtor igen utan vettig tillsyn. Och uppskjutningen av min operation gör mig verkligt orolig. När jag ringde operationsbokaren blev jag i det närmaste utskälld för att läkaren lovat mig en tid när det inte fanns några. De hade inte ens petat in mig i systemet, så hade jag inte ringt hade jag väl aldrig fått någon tid. Nu skrev hon upp mig på operation den 20 augusti. Vilket inte alls känns bra. Jag har ingen aning om kirurgen jobbar dagarna och veckorna efter min operation så att han finns på plats om det skulle bli komplikationer. Och eftersom jag inte får prata med honom får jag heller inget svar på den frågan. Sist jag träffade honom, i april, lovade han mig att finnas tillgänglig fyra veckor efter operationen i juli och att då besöka mig varje dag för att se att allt står rätt till. Men nu...
Till råga på allt har jag fått en riktigt nitisk handläggare på Försäkringskassan. En som vägrar ge mig ersättning efter min tidigare lön utan envist hävdar att jag skulle ha varit arbetslös och därför gett mig futtiga 3000 kronor för de första 30 dagarna. Hur ska jag klara mig på det? Sälja bilen är den enda lösning jag kan komma på just nu. Om inte en humanistisk miljonär läser detta och sätter in femton tusen på mitt konto. Det är ungefär vad jag behöver för att klara sommaren.
Jag messade förresten The Big Ex om att Duetten är till salu. Det var ju han som en gång väckte mitt intresse för gamla bilar. Men jag fick till svar "Önskar att jag hade 25 000. Har siktet inställt på en SAAB V5. De är billigare".
Killen har haft fast jobb som projektledare i snart tio år och har inte lyckats spara 25 000 kronor. Själv har jag varvat sunkvikariat i landsorten med arbetslöshet och, den sista tiden, sjukskrivningar och ändå lyckats hålla näsan över vattenytan. OCH köpt mig en Duett.
Jag är fan stolt över mig själv. Och glad att jag inte behöver sitta där och gråta över kalla middagar, nerbrunna ljus, gömda spritflaskor och den där ensamheten när man är två.
Men, fan, vad det känns tungt just nu.
Nu ska jag gå ut och skruva på ett bättre däck på Duetten vänster bak. Och en liten manick att koppla till värmeslangen så man slipper få motorvärmen rakt in i kupen hela sommaren. En tjej från Öland kommer och tittar på den i helgen och jag lovade fixa de grejerna så det bara är att tuta och köra vid en eventuell försäljning. Wish me luck.