Dags att rycka upp Pridefestivalen!

Jag har av skäl som framkommer nedan, tagit bort kommentarsfunktionen i bloggen. Men idioterna hör av sig ändå via mail eller andra forum där jag är mer eller mindre aktiv. Nu senast en snubbe som retat upp sig på att jag är för inkvotering av kvinnor i näringslivet och avkönade ansökningshandlingar. Han påstår att arbetsgivaren måste få veta vad de sökande har för sexuell läggning och motiverar sin ståndpunkt så här:

"Det handlar om att arbetsplatsen ska vara en trivselplats för de som jobbar där..för många människor (de flesta) kan det vara en störande faktor att ha till exempel en trans eller homo på arbetsplatsen. självklart blir därför jobbet lidande..glasklart! Förstår inte detta hysteriska hänsynstagande till alla minoriteter..

Och vidare skriver han apropå Pridefestivalen:

"Allt detta kommer lägga sig. Det är jag helt övertygad om. Om typ 50 år kommer man att prata om denna tid på ungefär följande vis: "Minns du början på 2000-talet, då man på fullaste allvar menade att det var helt normalt att älska en person av samma kön? Det fanns ju till och med de som menade att de var kapabla till att vara förlädrar och få adoptera barn? Undrar hur folk tänkte då egentligen?.."

Jag får såna här korkade mail nästan dagligen från människor som stör sig på att jag är "radikalfeminist" och "inte låter folk vara sig själva" när det är just precis det jag försöker göra. Och det är ganska lätt att hålla sig för skratt när man inser hur utbredd intoleransen faktiskt är. Jag är uppvuxen på landet. Där är bögar fortfarande nånting konstigt och sjukt och en "riktig" man har inga "fjolltendenser".
Jag är ingen anhängare av Pride, helt enkelt för att de har dåliga bandbokningar. Huvudakten är två kvarvarande medlemmar (de obegåvade) från 80-talsgruppen Bananarama. Om de ändå bokat Nina Ramsby. Eller Scissor Sisters. Då hade jag kunnat tänka mig att gå. Nu känns det mest som nån sämre variant av Vattenfestivalen möter SSU-kongressen. Men med åsikter som snubbens ovan i vårt frikyrkliga Sverige är jag rädd att vi får stå ut med Pride ännu några år. Det verkar uppenbarligen behövas.