080808

Legendariska datumet 080808 passerade, om inte obemärkt, så i alla fall utan att göra några större avtryck i min tillvaro. Jag vilade större delen av dagen innan jag gick iväg till Medis för att se Buzzcocks, Johnossi och Kleerup. Torget kryllade av fulla 13-åringar och en och annan överårig punkare med ölburk i näven. Vi värmde oss mellan akterna hemma i U:s lägenhet bakom skrapan och jag vilade ryggen en stund men ville mest gå hem och sova. Ändå tog vi tåget in till Stureplan där gatorna skulle stängas av för 50 000 dansande. Redan i t-banan på Östermalmstorg var det anarki. Folk var extremt berusade och väl uppe på Birger Jarlsgatan insåg vi att det inte skulle bli mycket dansa. 13-åringarna var där för att dra omkring, ungefär som vi själva gjort under stadsfestivaler och tivolin på onämnbara platser där vi en gång växt upp. Vi gick till Berns istället, där U stod på nån lista. Men väl framme hamnade vi lik förbannat i kö utanför repet och vakterna var av den typen som det inte ens går att få ögonkontakt med när man tilltalar dem. Gång på gång släppte de in folk som kommit efter oss, småkillar och tuttbrudar och allerstädes trista svenssons med dyra sneakers och platinakort. Jag ville gå genast men U ville absolut in. Hon hade ju haft så roligt där sist. Efter 20 minuter fick jag nog och vi promenerade till Debaser istället. U gormade hela vägen om attityden på det förskräckliga Berns. Jag hade ju varnat henne. När vi kom in på Debban var klockan nästan två, nästan alla jag känner på Way out West i Göteborg och pengarna slut. Men den där snubben som ville skaffa barn med mig för några veckor sen var där och bjöd oss på nån efterfest som jag inte ville gå på. Tyckte att han gjort sig lustig över mig en gång för mycket. Att jag skulle ha varit bladig den första gången vi sågs. Men det var den kvällen jag träffade den långe. Och jag hade tydligen sinnesnärvaro nog att ta den långes telefonnummer, skicka sms och få till en dejt i nyktert tillstånd. Jag var glad och manisk den kvällen, snarare än redlöst berusad. I går var jag avslagen, trött och hade ont i ryggen. Då tyckte tönten att jag hade integritet. Jag förklarade att det har jag alltid (åtminstone på vissa områden). Sen gick vi hem via efterfesten i tunneln och falafelståndet på Södermalmstorg. Med en övervägande känsla av tomhet. Och med orden "Vi vill knulla!" ekande mellan slussportarna i natten.