Lycklig singel

Ni som följt den här bloggen ett tag vet ju att jag nätdejtat. Och att jag uttryckt önskemål om tvåsamhet av såväl ekonomiska som känslomässiga skäl. Förstnämnda kvarstår fortfarande. Men de känslomässiga skälen har liksom svalnat den här sommaren. Jag har ju så roligt i Stockholm nu med mina nyfunna vänner! Jag är manisk och fantastisk! Flera personer kom fram till mig på F12 igår och tyckte jag var underbar och dansade grymt! Jag vet att det beror på att jag mår så bra att jag orkar dela med mig av min glädje och strössla komplimanger omkring mig till såväl kvinnor som män. Då får jag flerfallt tillbaka. Lite Deepak Chopravarning. Om jag bara kunde rida på den här vågen vad gäller jobbsituationen också. Lära mig nätverka kring annat än öl och musik. Men mitt sociala självförtroende på den fronten är fortfarande inte bra. Jag vågar till exempel inte söka några tjänster på ställen där kompisar till mitt ex jobbar. Kinneviks nonfuckin policy spökar för mig fortfarande, tio år senare. Jag tror att folk ser mig som "X flickvän", inte "journalisten". Jag är usel på att sälja in mig själv och många av de människor jag träffar i vimlet vet inte ens att jag jobbat som journalist. Dags att plocka fram de gamla visitkorten igen och ge mig ut i djungeln!