Nyårsångest

Det blev en märklig nyårsafton med lite underlig stämning. Dels för att kompisen som höll festen har det jobbigt och kände sig besviken för att jag förklarade att jag inte hann komma till middagen. Dels för att jag gick med M. Som i sin tur drog med sig sitt ex och hennes nya, ett uppenbarligen ganska destruktivt par som tydligen bråkat tidigare under dagen, inte skålade in nyåret ihop (han stannande i lägenheten när vi gick ut på gatan) och dessutom skildes åt efter att hon fallit ihop på gatan, börjat gråta och bestämt sig för att gå hem. Vi skulle till en efterfest men fastnade hos M och drack onödig sprit och hade sex. Mitt under akten säger han något om att jag borde öva på att slicka hans ex! Och då hade han redan bäddat för viss avundsjuka under kvällen. Det är så jävla konstigt. Plötsligt känner jag mig utnyttjad och underlägsen. För några månader sedan var han U:s och min ointressanta kompis och vi hans ouppnåeliga musor. Nu gör jag vad som helst för killen. Nästan.
Men han vet att jag träffar andra. Och säger att det inte är något problem. Tills jag svarade i telefonen när 22-åringen ringde för tolfte gången. Jag tänkte att svarar jag inte nu hör han inte av sig igen. M blev redigt förbannad. Och när 22-åringen ringde dan efter stängde jag av telefonen. Men jag tänker träffa honom. Om inte annat så för att få lite perspektiv på hela den här historien med M. Som börjar kännas alltmer destruktiv. Han klagar på att jag dissar mig själv. Men min största kritiker, det är han. Han kan skämta om vad jag ska göra om femton år, att jag kommer leva samma liv och supa på Debaser och ragga killar. Varför säger han så? När han vet hur gärna jag vill ha familj och barn? Det var ju därför vi gick hem ihop från början. Nu vill han inte tala alls om saken. Och inga barn blir gjorda trots allt knullande. För han kan inte komma. Jag är säker på att det har att göra med hans ex. Han blir så upprörd när jag påpekar vissa saker att det är tydligt att han inte kommit över henne. När jag sa att hon är väldigt söt sa han emot mig. När jag blev upprörd övedr sexförslaget kom han med nån barnslig bortförklaring.
Han är en innerstadsslyngel. Precis en sån jag inte behöver. Vad ska jag med en KK till liksom? Låt gå om han är toksnygg, 22 år och kan tillfredställa mig. Men detta måste jag avsluta innan det går för långt. Messade igår att jag mådde dåligt och har inte fått något svar. Om han tycker om mig som han säger borde han komma hit och krama mig. Inte spela svår. Innerstadsslyngel. Fan. Grät mig till sömns i går för första gången på länge. Och sover numera aldrig utan mina imovane. Det känns inte bra. Alls. Nyårsdagen blev verkligen en dag för självrannsakan. Och vad jag ser i spegeln gör mig djupt olycklig. Gud, låt 2009 komma med något bättre än det här!