lördag, juli 07, 2007
En styrketår på Snotty
Det blir Snotty ikväll. För att dränka lite sorger över svunna bilar och dito kärlekar. Och det här skriver jag bara för att slippa stöta på den senaste i raden av sistnämnda. Han har en förmåga att alltid dyka upp där annars och sluta cirklar som inte borde slutas. Men nu är jag fanimig först med att paxa stället. Så låt mig va.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag måste erkänna att det är aningen svårt att känna sympati för någon som konstant klagar övre sin ekonomi och konstant markerar i en blogg hur pengarna spenderas på uteställen. Bilen är såld och "sommarmånadernas hyra räddad". Låt oss gå ut och festa för att fira det. Finns en anledning till att vissa bygger upp en förmögenhet, medans andra alltid kommer att gapa om att de får "för lite" från de som sparar.
ahmen gud! kryp tillbaka under den sten du kom ifrån caroline!
fö penny! jag tror på tårar! de är stärkande i sin egna ganska fjantiga form. man grinar lite o sen snyter man sig, det är som det ska vara. om det sen är för trasiga/tvångssålda/borttappade prylar eller livet och döden och kärleken, det spelar mindre roll. min ganska knasiga terapeut sa en gång, apropå gråt osv: "när man har storgråtit så är man sig själv allra närmast". det är verkligen inget jag skulle gå i god för, den kvinnan var en riktig flöjt på många sätt, o goffman skulle nog ha en hel del synpunkter på det där med "sig själv närmast" osv. en rätt intressant tanke dock, inte minst när man kollar på sin svullna feja i spegeln m snor under näsan o mascaran i fåror.
kram!
Caroline: Man bör kanske passa sig för att döma innan man vet hur saker ligger till. Stället ifråga ägs av några vänner till mig och dricker jag inte gratis har jag ett par andra goda vänner med fast inkomst som gärna betalar för att jag ska få komma ut och tänka på annat än pengabekymmer och ohälsa.
Och vad gäller sparande har jag alltid sett till att lägga undan en rejäl slant när jag haft en vettig inkomst. Men nu har jag haft ovettig inkomst så länge att alla sparpengar gått åt.
Min lutheranska inställning till pengar har tvärtemot vad du tror varit ett problem i förhållanden med mer slösaktiga pojkvänner. Så sorry, tanten, men du får nog gnälla på någon annan, för här är du så totalt fel ute.
Katti: Tack, söta du!
Skicka en kommentar