fredag, juli 06, 2007
Kärleken till en bil
Bilen är såld och hyran dämed räddad för resten av sommaren. Men det känns förbannat tomt. Jag grät till och med en liten skvätt när Ölandstjejen körde iväg med min fina Duett. Så jag är väl en kapitalistjävel då, som gråter över svunna ägodelar, men levt ett liv som lärt mig snörpa ihop munnen och hålla tillbaka havet för att orka stå upprätt när kärleken sviker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag grinade också när jag kört min första egna bil till skroten. Det är nog tillåtet att sörja en bil ändå... Om man känt något särskilt för den.
Hoppas det ordnar sig med operation och allt! Nu är min korta semester slut och jag börjar jobba på måndag igen. Hör av mig så kan vi ses?
Skicka en kommentar