Till försvar för det fria ordet (och i och med detta även korkade rocksångares...)

Tonåriga Annika skriver så här apropå mitt inlägg om Ola Salo nedan:
"Jesus, vad jag INTE håller med dig! ALLA gör tabbar då och då i livet, inte sant?"
Och Annika, det här är mitt svar till dig och alla andra unga, tjejer och killar som upprörs över vad jag (och kvällspressen) skrivit om Ola:
Självklart gör vi alla tabbar och det är ju knappast så att jag utmålar mig själv som en perfekt människa här i bloggen. Redan i presentationen på bloggportalen har jag ju lovat att skriva "sanningen bakom tidningsrubrikerna", även om det i ärlighetens namn också blivit en och annan sanning om mig själv.
Men i fallet Ola Salo handlar det inte längre om att han gjort nån enstaka tabbe utan om att han upprepade gånger snackat skit om folk och betett sig som ett arsle. Vilket vi aldrig kan skriva i tidningar. Men i den här bloggen får jag säga precis som det är. Och då gör jag det. Oavsett om det faller tonårsbrudarna i The Arks fanclub på läppen eller inte. Jag behöver ju gudskelov inte producera några löpsedlar längre.
Ditt inlägg påminner mig om när min bästis på 80-talet skrev ett argt brev till Måns Ivarsson (legendarisk recensent på Expressen), för att han sågat hennes stora idol John Norum som en blek Gary Moorekopia. Vilket var fullständigt sant även om vi inte fattade det då. Vad jag däremot förstod redan som tolvåring var att man aldrig kan ta ifrån andra människor deras upplevelse. Och även om jag också gillade "It takes a fool.." när den kom skulle jag i dag aldrig lägga en spänn på något som direkt gynnar en så osympatisk person. Jag hoppas att din bild av idolen krackelerat åtminstone en aning. Det är trots allt en del av att växa upp.
Herregud, jag gillade Carola som barn! Så lurad jag var!