Det är fem år sen jag lämnade honom för gott och det har inte gått många dagar utan att jag tänkt på honom. Och jämfört alla män som kommit efter med grungepojken från Falkenberg som stal mitt hjärta när jag var nitton år och just fått mitt första riktiga jobb på lokaltidningen hemma i Värmland. Trots att jag förmodligen hade varit sjukt olycklig om vi hade varit tillsammans idag. Om jag ens hade levat.
Nu sitter han på Royal Viking och väntar på nattåget hem till frun i Malmö. Och messar mig. Nånting säger mig att han fortfarande dricker. Så jag torkar mina tårar och slår på tv:n.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar